Totalt förvirrad...

Hmmm, varför kan det aldrig gå smidigt? Antingen ingenting eller för mycket... Just nu känns det som det är en för mycket, men jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig eller vad jag ska göra...
Tiden kanske bara ska få gå så löser det sig av sig själv? Fast det är inte riktigt min grej, jag vill veta och jag vill veta nu!!
Hoppas jag får svar snart, annars kan det vara så att jag tröttnar...

Aj då...

Det var ju inte såhär jag hade planerat det, var inte meningen alls... Får nog ta en funderare för nu blir jag förvånad:). Jag vet nog eg vad jag vill men vågar inte tolka några signaler åt nåt håll för det försökte jag ju med i våras och det gick ju så jävla bra, som ni vet:).

Jag håller tummarna så hjälp mig med det så hoppas jag att det löser sig:) det vore så skönt att ha någon som vill ha mig, som älskar mig för att jag är jag!

Tänk på mig och skicka gärna ut lite av tankarna i universum:)

Puss på er!

Ligger i

Sängen och konstaterar att det var såå länge sen jag gjorde ett inlägg... Tiden och lusten har inte funnits, men jag hoppas att den kommer nu:).
Sommaren har bjudit på diverse möten och känslor, de flesta alldeles fantastiska men vissa inte ens roliga:(. Jag har mått bra och dåligt precis som man ska i livets karusell, eller? Vissa saker hade jag nog velat ha ogjorda och andra är jag superstolt för!!
Det som skrapar lite på mitt sårade hjärta just nu är känslan att behandlas som luft, som att jag aldrig funnits i deras liv... Det gör ondare än vad trott faktiskt... Men just nu vet jag inte hur jag ska möta dem, hur jag ska bete mig, men det kanske kommer till mig i någon dröm så jag helt plötsligt vet precis:)

Jag kände att jag var tvungen att skriva några rader innan jag välkomnar John Blund in i mitt hus, det kommer mer snart...

Sov gott!