Snart julafton och jag mår bra. Jag har någon som får mig att må väldigt bra och jag måste erkänna att jag saknar honom..
Ni som känner mig vet hur jag fungerar och hur "skadad" jag är efter alla som slitit bort bitar av mitt hjärta och ni vet hur jag kämpar för att inte vara helt iskall och skrämma bort de som vill komma nära mig... Jag vill verkligen ge honom en chans och släppa in honom i mitt liv... Jag tror faktiskt att han vill.... Jag orkar inte vara känslokall längre... Ge mig en chans att välkomna dig till mig och ha förståelse när jag blir rädd och beter mig konstigt, det är bara ett försvar....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar